Grön Näring

Trend 1: Geopolitiken påverkar livsmedelsförsörjningen

Den geopolitiska utvecklingen gör att den gröna näringen blir en central del av samhällets robusthet och beredskap för livsmedelsförsörjning. Störningar i globala handelsflöden, energiförsörjning, tillgång till insatsvaror som gödsel, komponenter och drivmedel samt förändrade priser påverkar företagens förutsättningar. För Kalmar, med en stark position inom livsmedelsproduktion och gröna näringar, innebär detta både utmaningar och möjligheter.

Företagen behöver öka sin motståndskraft genom att minska sårbarheten i sina värdekedjor. De behöver också stärka sin beredskap och utveckla mer lokala och regionala samarbeten. Samtidigt skapar ett ökat fokus på självförsörjning nya möjligheter för lokala producenter, förädlingsföretag och innovativa satsningar inom energi, livsmedel och resurseffektiv produktion.

Den gröna näringen påverkas också av ökade säkerhetskrav. Detta gör att kunskapen inom riskhantering, digital säkerhet, beredskap och samverkan med offentliga aktörer behöver förstärkas.

Företag som bygger robusta värdekedjor, minskar beroenden och stärker sin beredskap får bättre förutsättningar att vara konkurrenskraftiga i en mer osäker värld.

Trend 5: Grön omställning förändrar förutsättningarna för näringen

Den gröna omställningen påverkar Grön Näring mer direkt än många andra sektorer eftersom näringen både påverkas av klimatförändringarna och samtidigt är en viktig del av lösningen. Jordbruk, skogsbruk och livsmedelsproduktion är beroende av fungerande ekosystem, biologisk mångfald, vattenresurser och stabila klimatförhållanden.

Företagen behöver därför arbeta mer med klimatanpassning, riskhantering och robusta produktionsmetoder. Samtidigt har näringen stora möjligheter att bidra till omställningen genom exempelvis kolinlagring, fossilfri produktion, förnybara råvaror, cirkulära flöden och hållbar livsmedelsproduktion.

Krav på minskad klimatpåverkan, resurseffektivitet och biologisk mångfald driver utvecklingen mot mer hållbara produktionsmetoder, cirkulära flöden och nya affärsmodeller. Omställningen innebär också nya möjligheter inom exempelvis förnybar energi, fossilfria produktionssystem, klimatsmart livsmedelsproduktion och nya biobaserade material.

Nya affärsmöjligheter skapas när efterfrågan ökar på förnybara alternativ. Den gröna näringen kan bli en viktig leverantör av lösningar i den cirkulära ekonomin genom att utveckla träbaserade produkter, biobaserade material, förnybar energi, hållbara livsmedel och tjänster som stärker ekosystem och naturvärden.

Trend 4: Demografin skapar kompetensutmaningar

Den gröna näringen påverkas starkt av den demografiska utvecklingen. Detta eftersom branschen står inför ett omfattande generationsskifte, samtidigt som behovet av nya kompetenser ökar. Allt färre lantbrukare försörjer allt fler svenskar med livsmedel.

Många företag inom jordbruk, skogsbruk, livsmedelsproduktion och andra naturbaserade näringar är beroende av yrkeskunskap som byggts upp över lång tid. När en äldre generation företagare lämnar näringen finns en risk att erfarenhet, företagande och lokal kunskap går förlorad om inte återväxten säkerställs.

Även kompetensbehoven förändras. Den framtida gröna näringen kräver mer kunskap inom bland annat ny teknik, digitalisering, klimatanpassning, cirkulära affärsmodeller och hållbar resursförvaltning. Konkurrensen om arbetskraft ökar dessutom när fler branscher konkurrerar om kompetens och när unga människor i högre grad söker sig till urbana miljöer.

Den gröna näringen behöver stärka sin attraktivitet som framtidsbransch. Det handlar både om arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter och att synliggöra näringens roll i klimatomställningen och samhällsberedskapen.

Bygga robusta värdekedjor för ökad självförsörjning och motståndskraft. Genom ökad samverkan mellan lantbrukare, livsmedelsföretag, handel, offentlig sektor och andra aktörer kan vi minska sårbarheten och skapa en mer robust livsmedelsförsörjning.

Utveckla förmågan att hantera störningar. Företag som arbetar systematiskt med kontinuitetsplanering, riskanalyser, reservlösningar, lagerhållning och alternativa leverantörer får bättre förmåga att hantera kriser och fortsätta leverera. Extremväder, vattenbehov, energibrist eller förändrade marknadsförutsättningar är några exempel på störningar som kan behöva hanteras.

Öka självförsörjningen inom energi och resurser. Investeringar i exempelvis förnybar energi, lokal energiproduktion, energieffektiv teknik och cirkulära flöden kan stärka både konkurrenskraft och motståndskraft.

Stärka konkurrenskraften genom hållbar produktion och cirkulära affärsmodeller. Företag som kombinerar lönsamhet med klimatnytta och resurseffektivitet får bättre förutsättningar att möta framtidens krav. Det kan exempelvis handla om cirkulära lösningar, lokal förädling, diversifierade intäktsmodeller och utveckling av nya gröna produkter och tjänster. Den gröna näringen kan vara en motor i omställningen genom att utveckla lösningar inom exempelvis fossilfri energi, kolinlagring, biologisk mångfald, regenerativa metoder och biobaserade produkter.

Bygga industriell symbios och starkare samarbeten. Genom samverkan mellan lantbruk, livsmedelsföretag, energiaktörer, industri och offentlig sektor kan restprodukter, biprodukter, energi och resurser användas mer effektivt. Till exempel kan organiska restflöden användas för energi, gödsel eller nya produkter, vilket skapar nya värden och minskar resursberoendet. En aktörs restflöde kan bli en annan aktörs resurs.

Öka attraktiviteten och säkra framtidens kompetens. För att möta generationsväxlingen behövs bättre förutsättningar för unga entreprenörer, nya företagare och kompetens från andra branscher. Ett aktivt generationsskifte där erfarenhet och lokal kunskap förs vidare samtidigt som nya perspektiv, entreprenörskap och tekniska lösningar tillförs blir avgörande för en konkurrenskraftig grön näring i Kalmar. Samverkan med utbildning, forskning och andra näringar blir viktig för att skapa en attraktiv framtidsbransch. Det behövs också tätare samarbeten mellan företag inom gröna näringar, Linnéuniversitetet, yrkesutbildningar och vuxenutbildning för att skapa utbildningar som matchar framtidens behov.

Investera i innovation, teknik och digitalisering. Digitala verktyg, AI och automatisering kan förändra hur jordbruk och skogsbruk bedrivs. AI kan underlätta för lantbruken under alla delar av säsongen, med möjlighet till väderanalyser, precisionsjordbruk, rätt mängd utsäde samt att identifiera ogräs och sjukdomar. Automatisering, dataanalys och smarta produktionssystem kan bidra till högre effektivitet, minskad resursanvändning och bättre miljöresultat. Det kan också öka produktiviteten och minska sårbarheten vid brist på arbetskraft.

Utveckla samarbeten och innovation i hela värdekedjan. En framgångsfaktor är att koppla samman traditionell kunskap inom de gröna näringarna med nya perspektiv inom teknik, forskning, digitalisering och hållbar utveckling.

Skapa tillgång till finansiering och innovationsstöd. Omställningen kräver investeringar. Företag som kan koppla sina satsningar till klimatnytta, resurseffektivitet och samhällsnytta får bättre möjligheter att attrahera stöd, kapital och nya samarbeten.